utedasset

Jag har precis gjort färdigt inbjudningskorten till Douglas åttaårskalas som han ska ha nästa fredag. Han fyller år i morgon, och på lördag ska han ha kalas för alla gamlingar, men nästa fredag blir det kalas för de nya klasskompisarna och det ska bli roligt, för honom i alla fall.  Två gånger tidigare har vi haft barnkalas. Första gången var det tolv fem och sexåringar som levde runt i vår lilla lägenhet i två timmar. Vi hade hjälp av Olga och Dano, men det var nog de mest kaotiska timmarna som jag varit med om. Året efter var det bara sju barn och kalaset var på vårat café, vilket gjorde det hela en aning lugnare. Skattjakten på slutet var en succé som vi har tänkt att återupprepa i år. Det  krångliga blir att rita en begriplig karta över vår trädgård.
Korv med bröd blir det i alla fall, grillat om vädret tillåter, och sen blir det glass till efterrätt. Godispåsen, eller "skatten" kommer att bestå av en kexchoklad, en tablettask och en banan kom jag och Douglas fram till igår.

Nu är Rasmus sur på mig så det får räcka från mig för idag.....

...det är Ziggy det, eller Digby Tollers Bomba Red som han också heter. Vi hälsade på i söndags och nu längtar vi så vi blir tokiga på att få ta hem honom till oss.

Hemma hos oss ja. Vi bor här på riktigt nu. Alla våra saker är här, om än i en enda röra, katterna har börjat gå ut, och Rasmus har börjat gå, några stapplande steg från A till B. Douglas har fått hit alla sina leksaker och verkar känna sig som hemma och idag var vi och hälsade på i hans nya skola.
På måndag börjar det på riktigt för honom, eller för oss alla skulle man kunna säga. Fredrik ska sätta igång på allvar med sina studier igen efter flyttuppehållet och jag går från föräldraledig till arbetssökande igen och ska på allvar sätta igång och leta sysselsättning.

Och snön, jag tycker det är häftigt med riktig vinter, och nu när man vet att våren ändå väntar bakom krönet så är det bara att njuta av det vita.
Den vita väntan på våren...

det är underbart att vi äntligen har skaffat oss ett eget hus och att vi kan inreda det precis som vi vill,
det var ju jättebra att Fredriks släkting hade en bil att sälja till oss för ett så förmånligt pris och att vi har snälla föräldrar som kan låna ut sina bilar tills vi får våran egen.
det är bra att vi faktiskt har flera veckor på oss att åka ner till skåne och att trots att vi grälar blir vi alltid sams igen.
Och jag kan vara glad att jag har ett sådant tjockt och fint hårsvall, och att jag har fina mössor att gömma det i när det gör mig galen,
och det är bra att allt känns jobbigt och ledsamt ibland för annars skulle det vara svårt att märka av när man verkligen är glad.
det är också bra att vi har både en fin barnvagn och en underbar bärsjal ute i huset som vi kan använda under våra promenader ute i naturen och trädgården,
Det är roligt att vår minsting har en sådan aptit på livet och att han vaknar på natten är nog bara ett sundhetstecken,
och det är bra att han sover flera gånger på dagen så hans mamma kan ta sig en tupplur om hon vill...
Sen verkar det som om det där med golvslipen har ordnat sig, och det känns inte lika jobbigt idag.

Bra va!!

jobbigt att inte ha något iordningställt eller barnsäkert hem
jobbigt att  bilaffären fortfarande ännu inte är färdig så vi blir beroende av andras förmåga att skjutsa eller låna ut bilar
jobbigt att vi inte kan bestämma när vi ska åka ner till skåne för att avsluta flytten och hälsa på vovvarna och att vi måste gräla om det hela tiden
jobbigt  när håret är aldeles vinterelektriskt så jag måste gömma det i mössor för att inte bli galen
jobbigt att mitt humör är så ledsamt idag
jobbigt att jag varken har barnvagn eller sjal här hos mamma och pappa så vi kan gå ut i solskenet och fylla på med lite energi och glädje
jobbigt med barn som vaknar på natten
jobbigt när man inte kan sova när man är trött
jobbigt att det ska vara så jobbigt att fixa en golvslip
jobbigt att det ska vara så jobbigt överhuvudtaget

Det är så roligt att ha en egen trädgård. Som ett eget litet paradis fullt med liv och rörelse där ingen kan komma och hugga ner träden eller skrämma bort djuren.
Vi har tagit några promenader runt i trädgården, jag och pojkarna, men det är mycket snö och med rädsla för att trampa ner något som döljer sig under snötäcket så håller vi oss mestadels på de uppskottade gångarna. När vi sett någon intressant buske eller ett  träd vi inte känner till har vi tittat efter nummerbrickan som trädgårdens förre ägare omsorgsfullt satt fast på en gren.  Numret kan vi sen slå upp i pärmen han lämnade efter sig. Där finns namnet på alla 400 växter och när vi har tur också en bild på växten i sommarskrud.

Rådjur finns det gott om i trädgården, det syns på alla spår de lämnat efter sig i snön, ett rådjur har till och med tagit  trappan upp till vägen. De har också ätit en del på våra vintergröna växter har vi sett, men det går inte att klandra dem, vintern är svår i år. Vi  kanske borde lägga ut lite mat åt dem.
Räven har också lämnat spår efter sig i snön, och ekorren.

Det hängde fågelmat kvar i en av lönnarna när vi kom till huset, och vi har fortsatt att hänga ut mat till våra befjädrade vänner. Ett blåmespar, ett par talltitor och talgoxar är  regelbundna besökare. De senaste dagarna har vi också fått besök av ett par nötväckor och, det måste vara en nötskrika, trots att huvudet inte såg likadant ut i boken som i mitt minne. Den var stor iallafall, som en skata, fast ljus i färgerna med en blå flik på sidan. Skator har vi också i trädgården förresten men de har inte gett sig på fågelmaten.
Jag får lägga fåglarnas utseende på minnet, när det är någon jag inte kan namnet på, för att sedan slå upp i mammas fågelbok när jag kommer dit. Min fågelbok är tyvärr fortfarande i Svalöv.
Det finns säker ett tiotal fågelholkar i trädgården också. När husets gamle ägare kommer på besök till våren för att visa trädgården får jag inte glömma att fråga om han vet vilka som bor i holkarna.

Det är roligt att ha ett eget hus också, men en egen trädgård (iallafall den här trädgården) slår ett eget hus med hästlängder.....

Hemlös men ändå inte. Det är så underbart att vara där ute i huset så jag vill flytta ut med en gång. Men först ska vi fixa iordning vardagsrummets golv och väggar och lägga nytt trägolv i köket och lekrummet på bottenvåningen. Vardagsrummet blir nog fint. Vi hittade ett fint gammalt trägolv under plastmattor och masonitskivor och det ska vi slipa och göra vackert.  Det sitter såna där grejer ovanför fönsterna (jag har glömt vad det heter igen, mamma) som gardinerna ska sitta i som är av vit och guld, så vi tänkte hålla oss till det temat och ha vita väggar med målad väv och en guldfondvägg med en melerad guldtapet.
Det är möss i huset. Vi har minsann sett spår efter dem (bajs) och det verkar som de lever livet mer och mer för varje natt det är tomt i huset. Därför ska vi flytta in katterna ikväll. Vi ska flytta in oss själva också för ett par dar så vi kan renovera hela dagarna och hålla katterna sällskap, men riktigt inflyttade blir vi inte förrän vi har hämtat sista flyttlasset i svalöv (dvs alla möbler och köksgrejer och sånt)

Fåglar har vi också. Blåmesar och talltitor bor i vår trädgård. Och en annan fågel som jag inte har definierat ännu...

Ludde 5/1 1992 - 3/3 2006

Som ett evigt stöd har du funnits i mitt liv
under de svåra åren blev du mitt tidsfördriv
som en mycket egen och underlig filur
har du berört familjen som inget annat djur
Vi har lärt dig mycket men du har lärt oss mer
och när jag tänker på dig är det kärlek som jag ser
tillslut så blev du gammal, din ungdom är förbi
och nu så har du lämnat oss, din själ är åter fri
nu kan du höra allt du vill och allting kan du se
skulle du behöva kissa, så kan du göra det
nu är du inte gammal och trött i varje lem
vi ses, min käre Ludde, för en dag ska jag också hem