utedasset

Då vårat älskade gryn inte blev kryare under natten åkte jag in med henne till smådjurskliniken idag så de kunde se vad som var på tok. Det visade sig att såret hon hade på nosryggen gick ner genom hela högra näskanalen, in genom gommen och slutade med ett stort sår långt in på tungan. Inte konstigt att hon inte var kry, och undra vad som har hänt...

Hon fick smärtstillande och antibiotika och har nu slutat snora och är på mycket bättre humör. Hon har svårt att äta, naturligtvis, men har fått specialkost i pureform med högt näringsinnehåll som går ner lättare än torrfodret.

Jag satt tillsammans med Rasmus på golvet i vardagsrummet och lekte. Ett underligt ljud hördes i bakrunden, det lät först  som tjut i vattenledningarna, sen började det gnissla förskräckligt och tillslut gick det varken att ignorera det eller att ta miste. Jag grep om Rasmus och sprang ut.
Hela himlen var täckt av tranor. Hundratals av tranor i v-formationer och led flög över himmelen på sin väg söderut. Rakt ovanför oss och så nära så att deras läten blev öronbedövande.
Elsa och hennes vän hade också kommit ut och jag hörde deras förtjusta kommentarer.
Fredrik kom också tillbaka efter sin misslyckade jakt på försvunnen katt helt fascinerad av fåglarna och dess antal.
Vankas det första snön nästa vecka kanske, eller vad kan ha fått dem att så beslutsamt ge sig av så många på en gång?

Försvunnen katt ja, Grynet kom tillbaka idag efter flera dagars bortavaro. Hon var helt nedkladdad av någonting och aldeles snorig och ligger nu och vilar ut på altanen efter att vi torkat av henne och kelat med henne så mycket vi kunnat.

Nu är jag färdig med grundmanuset till boken, måste fira med....nåt. Ett inlägg kanske.
Nu är det "bara" en massa bearbetning och förädling kvar innan jag kan känna mig ordentligt nöjd.

Har hållt mig borta från bloggen ett tag på grund av ett oändligt illamående och en matthet som nu äntligen verkar börja avta.