utedasset

Jag hörde en bofink. Det låter som vår. Snön har börjat smälta i trädgården och det dyker upp snödroppar överallt. Jag blir helt överväldigad för allt nytt jag upptäcker i trädgården så jag har en mycket överväldigande vår och sommar att se fram emot.
Ugglan hör vi nästan varje kväll. Hoo-ho-hooo låter hon från någonstans i mörkret. Vi har inte sett henne(?) någon mer gång men det är väl bara en tidsfråga. Snart har hon inte mörkret att gömma sig bakom längre, det går mot ljusa sommarnätter.
Hackspätten hörde jag idag igen, men jag såg honom inte som vanligt. Jag lyssnade på hur länge han hackade och det var inte mer än en sekund, så jag är lite närmare svaret på vad det är för en hackspätt.

Det var roligt att ha gamlingarna på besök igår. Det är härligt att ha ett hus att ta emot gäster i. Det känns så stort, redan innan vi har fått i ordning vardagsrummet.
Trots att det kanske låter lite dumt så är det underbart att vi slipper se och höra varandra hela tiden. Vi kan vara i olika rum, på olika våningar eller till och med i olika byggnader. Det är lättare att veta var man har sig själv då på något sätt....

Nu ska jag skriva på min bok, det var länge sedan.....